Jag saknar doften av din päls. 

När du brukade hoppa upp på min mage och ligga och kurra så brukade jag gosa in mitt ansikte i din gosiga silkes lena päls och du var så himla gosig. 

Jag saknar ljudet av ditt kurrande. 

Känslan när man vaknar av att något lite tungt ligger på min rygg och kurrar var underbar. För då visste jag ju så klart att det var min älskade lille kissemiss som låg och myste. 

Jag saknar synen av att ett litet kissemiss huvud kikar fram från sängkanten och hoppar upp i sängen och lägger sig ivägen för tvn. Det bästa som fanns innan man skulle sova var att ligga brevid dig och klappa dig på magen. Vi två låg där på rygg tillsammans och kunde inte sova :) 

Saknar dig massor kissen. 

Jag och kissen gjorde mycket tillsammans:

Vi gick på toa tillsammans.

Vi tittade på tv tillsammans.

Vi vilade tillsammans.

Vi satt vid datorn tillsammans.

Vi åt tillsammans ibland.

Vi ritade tillsammans, eller ja kissen låg på pappret och jag försökte rita.

Vi tröstade varandra. 

Men nu när du är borta vem ska jag då ha som sällskap på toan.

Vem ska då komma springande ut i köket när jag tar fram mat. 

Hur ska jag ta mig till när jag ser på tv? Ingen svans jag kan gosa med och ingen mysig päls jag kan mysa in mitt ansikte i. Jag kommer vakna på morgonen och ingen kissemiss ligger brevid/på mig och myser. 

Det är så tomt. 

Saknaden är stor. Och jätte jobbig. 

När allt väl går bra så slits mitt hjärta itu.
Min älskade kissemiss har lämnat denna jord :(
Från ena stunden att må prima till andra stunden försvinna.
Man hann inte säga adjö.
Min älskade kisse.
Hon lämnade mig för tidigt.
Vafan skulle detta ske mig för?
Varför skulle det som var det största och viktigaste i mitt liv lämna mig?
Min lilla älskling som kunde väcka mig på morgonen genom att gosa med sina tassar på min rygg och kurra.
Det var dom dagarna man kunde vakna riktigt glad och utvilad.
Att få somna brevid en kisse som ligger brevid på rygg och kurrar gjorde att jag fick en otroligt mysig nattsömn.
Men nu har hon vecklat ut vingarna och flugit iväg :(
Fan sorgen går inte att beskriva.
Att sitta och leta efter en urna gör det också jävligt jobbigt. Man vill inte tänka på att ens älskade bebis har lämnat en.

Rip Puffin 2011-09-05

Igår morse så vaknade jag av att hon hoppa upp och kelade med mig och puffade med sitt huvud och gosa med mig.

Hon la sig brevid mig och vilade med mig ett tag. Men sen på natten så for hon iväg.

Fan det var det jobbigaste jag varit med om :(